Vi väljer här att redovisa exempel på vårt arbete i särskilt intressanta mål där utfallet kan te sig relativt oväntat. En vanlig missuppfattning är att lag och avtal är till för att tolkas strikt. Många tvister lämnas därför i förtid av endera part trots att det finns goda möjligheter till att vinna målet.

1. Mål: Bostadsrättsförening har gett muntligt tillstånd till utbyggnad i enskild bostadsrätt. Kommunen har underlåtit handlägga samtida ansökan om bygglov. Fem år senare har styrelsen i BRF bytts ut och föreningen gör gällande att tillbyggnaden är olovlig. Styrelsen ålägger genom advokat bostadsrättsinnehavaren att återställa lägenheten och avser i annat fall att förklara den förverkad, trots att stöd för en dylik åtgärd saknas i bostadsrättslagen.

 

Genom bestridande av GS Nya Juridiska AB kontaktar BRF istället kommun och ber dem driva ärendet i ett nytt mål om bygglov. Bostadsrättsinnehavaren åläggs ånyo att återställa lägenheten efter att bygglov i efterhand avslagits utan motivering.

 

Utfall: Förvaltningsrätten ogiltigförklarar kommunens talan i sin helhet. Domen överklagas ej.

 

Analys: Vid en första anblick förefaller mål om byggnation utan nödvändiga tillstånd vara svårt att driva rättsligt. Klienten tvekade inför att driva ärendet över huvud taget.

 

Att såväl bostadsrättsförening som kommun skulle underlåta att skriftligen handlägga en tillbyggnad ter sig osannolikt. Trots det redogjorde vi för dessa omständigheter vid domstolen men yrkade i huvudsak på att bygglov ska beviljas i efterhand mot lagstadgat vite. Liknande mål åberopades där domstolar tagit hänsyn till huruvida tillbyggnaden är att anses som en förbättrande åtgärd eller ej.

 

Kommunen har emellertid i sin framställan till förvaltningsrätten gjort en otillräcklig redogörelse för omständigheterna. Rätten bedömde att denna typ av vårdslös process gav stöd för klientens sakframställan och ogiltigförklarade målet i sin helhet. Genom att vite inte kunde utkrävas blev utfallet bättre än vi yrkat på. Detta påvisar vikten av att göra en korrekt och uttömmande sakframställan även när man känner sig trygg i rådande styrkeförhållande.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Mål: Arbetstagare har under flera års tid krävt att få jobba mer än vad heltid innebär enligt arbetstidslagen. Arbetsgivaren har kontinuerligt medgett detta trots muntlig förklaring att övertiden inte ska generera övertidsersättning.

 

Vid avslutad anställning ställer arbetstagaren krav att på att övertidsersättning ska utges för all ackumulerad övertid enligt arbetstidslagens definition. Facket ålägger arbetsgivaren att utbetala detta.

 

Arbetsgivaren kontaktar sin förbundsjurist som underlåter driva målet med hänvisning till att förutsättningar saknas helt. Även juristen uppmanar arbetsgivaren att betala. Ärendet överlämnas till GS Nya Juridiska AB.

 

Utfall: Arbetstagaren och fackförbund drar tillbaka sina krav.

 

Analys: Även här förefaller rättsläget initialt vara klart när arbetstidslagen tydligt stipulerar vilka arbetade volymer som är att betraktas som övertid. Trots det så finns många möjligheter att driva målet både arbetsrättsligt och analogt med avtalslagen. Inga helt överensstämmande prejudikat tycks finnas men andra rättsfall ger vägledning om övertidsbegreppet i sig. En sakframställan innan domstolsprocess avslutar ärendet kort därpå.

 

2. Mål: Byggentreprenör har i samband med ett uppdrag gjort gällande att egen utrustning för större belopp försvunnit från platsen. I det påskrivna avtalet mellan parterna framgår att beställaren ansvarar för entreprenörens utrustning på den aktuella arbetsplatsen.

 

Utfall: Byggentreprenören drar tillbaka ärendet sedan GS Nya Juridiska AB givits i uppdrag att bestrida fordran.

 

 

Analys: Byggentreprenader är i regel komplicerade och konfliktfyllda arbeten som är mycket svåra att driva rättsligt. Att rikta sin fordran mot rätt part är ofta en utmaning i sig. Detta ärende förefaller dock utgöra ett undantag när ansvarsförhållandet regleras tydligt i avtal.

 

Trots det ankommer det på den skadelidande enligt gängse rättsprinciper att göra allt i dennes makt för att minimera skadan. I detta fall hade byggentreprenören inte underrättat beställaren om omständigheterna inom skälig tid, vilket hade möjliggjort exempelvis utredning genom kameraövervakning. Inte heller kunde byggentreprenören uppvisa en polisanmälan för det inträffade.

 

Genom redogörelse för dessa omständigheter i ett tidigt skede så valde den skadelidande att inte driva målet vidare. Debiteringen kunde därför stanna på en minimal nivå.

GS Nya Juridiska AB 559121-6410 © 2017 Stockholm 073-5 123 715